Utkast: Dec. 02, 2013
Det medmänskliga mångfaldspartiet
När man ligger sjuk så funderar man mycket, iaf gör jag det. Och vad funderar jag på då? Jo jag funderar på att bli Statsminister!
Jag tror att Jimmy Åkesson också låg hemma sjuk i sin soffa och tyckte att han kom på en genial idé när den tanken slog honom, Skillnaden är bara att jag blir förhoppningsvis frisk snart och mitt parti skulle vara det medmänskliga mångfalds partiet. Ingen liten skillnad det där....
Landet Sverige, landet där vi tar emot människor från andra länder som av olika anledningar inte kan bo kvar i sitt hemland med risk för sina liv. De flyr till trygga Sverige och de är välkomna.
Vi ordnar med hemspråksundervisning för barnen, svenskakurser för de äldre som behöver lära sig språket, tv-kanaler på många olika språk, vi bygger moskéer så att de kan fortsätta att tjäna sin Gud även här.
Vi är med andra ord mycket gästvänliga och jag tror verkligen att detta är uppskattat av dessa människor och det är ju jättebra.
Men helt plötsligt kommer någon bestämmare i Sverige på att det här med rasism är inte bara att kalla dessa människor av annan nationalitet för div skällsord, att neka dem jobb pga deras ursprung osv, utan rasism är helt plötsligt när vi svenskar i Sverige sjunger vår Nationalsång på vår Nationaldag.
Vad hände här?? Någon bestämmare hade verkligen otur när den tänkte! Jag har sjungit vår Nationalsång ihop med personer av annan härkomst än Sverige och såvitt jag vet har de inte behövt att gå i terapi efter detta.
Sverige är ett fritt land och vi har yttrandefrihet, men vi får inte sjunga vår Nationalsång??
Välkommen till dubbelmoralens Mecka!
Man kom på efter jagvetintehurmångaår, att Kalle Ankas Jul innehöll en liten färgad flickedocka som symboliserade otrevligheter, som jag förstår när jag läste på om detsamma, så hon togs bort från filmen, fine.
Men - Hur i hela friden kan en pepparkaksgubbe i ett Lussetåg vara rasistisk?? Det kan jag inte förstå. En vän till mig sa häromdagen: Snart ska väl Stjärngossarna bort för de påminner om Kukuxklan.
Jaa det är väl bara en tidsfråga innan en bestämmare har otur igen när den tänker och Stjärngossen ska bort.
Jag är verkligen ingen rasist, men det som håller på att hända i Sverige är ju ta mig tusan rasism mot oss svenskar och det är INTE våra invandrare som ställer till detta, det är ju våra egna bestämmare, hur galet är inte det?
Våra invandrare måste sitta hemma i sina stugor och skratta åt dumfolket som håller på att utplåna sig själva och sina traditioner.
Nej, när jag blir Statsminister så kommer det medmänskilga mångfaldspartiet låta svenskarna få ha sina traditioner och alla våra nysvenskar får ha sina traditioner i sina moskéer och synagogor och alla gör det de vill så länge man inte skadar någon annan.
OCH de som är sjuka ska få sin lagstadgade rätt till ersättning utan att det sitter krusedullpellar och bedömer läkarintyg som om de vore mer kompetenta än läkaren själv.
OCH man kan få gå i pension när man är 60 så man ger arbetstillfällen till de yngre som inte får några jobb, och så kan man få passa på att njuta av livet utan massa måsten innan det är dags att dra vidare till evigheten.
OCH alla sexuella människor får vara hur sexuella de vill åt vilket håll som helst, bara man inte skadar någon annan.
Länge leve pepparkaksgubben!!
Indoor Sneezing
I detta hemmet har vi de senaste veckorna utövat hösttrenden Indoor Sneezing.
Den går till på följande sätt:
man nyser så många gånger man kan på en minut, magmusklerna får jobba ordentligt här, så det blir intensiv träning för just det muskelpartiet.
Har man tur får man en kort paus efter denna tiden.
Under den pausen är det dags att träna benen och förflytta sig från soffan till toan och snyta sig, detta blir åter en intensiv träning för magmusklerna då det kan ta tid att få ut allt snoret då det har en tendens att föröka sig i rekordfart. Under själva snytningen får även armarna en omgång, men mer av den lågintensiva varianten.
Sedan är det dags för benövningen igen, man ska ta sig tillbaka till soffan.
Väl där så är det bra att hämta andan lite, få ner pulsen mm, för att ha krafter till nästa attack som kommer om ca 10-15 min.
Då börjar man om från övning 1 igen.
Det finns de som kör en lättare variant av Indoor Sneezing, de har näsdukar och papperskorg vid soffan för att slippa benträningen, personligen tycker jag att det är att fuska lite, utmaningen blir ju inte lika stor och du kan inte förvänta dig samma resultat om du inte tränar hela kroppen.
Ni som känner mig vet att jag inte är mycket för träning så jag känner att jag inte är så sugen på att köra detta igen utan hoppas på en Indoor Sneezing-fri fortsatt höst och vinter.
AATTJJJOOOO!!!!!!!
Är du sexuell?
De flesta svarar nog jag på den frågan.
Jag har turen att vara heterosexuell, och med tur menar jag att jag har haft det väldigt enkelt i mitt liv med min typ av sexualitet, eftersom det är den enda som är accepterad fullt ut av samhället. Ingen har ifrågasatt den, jag har aldrig behövt dölja den, jag har aldrig behövt vara orolig för att människor omkring mig kanske inte accepterar mig som vän eller kollega för att jag har min sexuella läggning.
Idag kryllar det av olika sexuella läggningar och jag tror knappast att det är ett modernt påhitt utan det har existerat lika länge som människan funnits, det har bara inte varit någon som vågat visa den, utan man har snällt rättat sig i ledet efter de normer som någon skapat och bestämt att vi ska följa.
Då undrar man ju vem som besitter den rättigheten att bestämma vad som är rätt och riktigt vad gäller just sexualitet?
Det finns ju självklart mängder av åsikter i denna frågan och min åsikt är att ingen kärlek är fel, inte heller någon sexualitet är fel så länge ingen av parterna tar skada. Jag tycker att man kan kalla det skadefri sexualitet.
Om två människor vill samma sak så kan det väl ändå inte vara fel?
En del uttrycker att de tycker det är äckligt om två homosexuella killar har sex. Men är det någon som har tvingat dem att se på??
Det finns säkerligen många heterosexuella som gillar att göra vissa saker som andra tycker är äckligt, var är skillnaden?
Som tur är är vårt samhälle ändå på väg till en mer öppen syn på sexualitet av olika slag, men vi har fortfarande en lång väg kvar.
Jag önskar verkligen att alla som är bi, lesbiska, bögar, transor mm mm och som är på väg att glänta på garderobsdörren, sticker försiktigt ut ena tån och blir varmt mottagna på utsidan och uppskattade, omtyckta, respekterade och älskade för den person de är med sin sexuella läggning och allt.
För du som inte kan acceptera dem som de är, vem är du att döma? Vad ger dig den rätten och framförallt hur kan du tro att du besitter den rätten?
Fram för skadefri sexualitet i alla dess former och underbart med Pride och HBTQ festivaler, där de som verkligen behöver det kan få känna stöd och kärlek och vi som råkar ha blivit hetero får lära oss att de är precis lika mycket värda som vi och inte alls konstiga eller äckliga.
Love Peace and Sexuality <3 <3 <3
Är du sexuell?
Kanindusch
Idag konstaterade jag att vår kanin är precis lika knäpp som övriga familjen här.
Hon har bott ute, men idag fick hon flytta in i ny fin bur och ska få skutta ut och in i buren som hon vill när vi är hemma.
Hon var ganska lerig när jag tog in henne så jag konstaterade att en dusch är nog nödvändig.
Jag har aldrig duschat en kanin tidigare och förberedde mig på en panikslagen vilt sprattlande kanin som halkar runt i badkaret i sina försök att fly.
Men nej, det visade sig att vår lilla ulltott älskar att duscha! Hon satt still och försökte nyfiket få tag i duschstrålen och smaka lite på vattnet.
När jag skulle duscha henne i bakdelen vilken var ganska skiten eftersom hon är väldigt långhårig just där så ställde hon sig snällt på bakbenen med stöd mot en handduk som hängde över badkarskanten så jag kom åt ordentligt att duscha henne där. Som om hon inte gjort annat än blivit duschad.
Ja jag fattar att hon inte medvetet ställde sig så, men ni fattar att jag blev helt förvånad över detta coola beteende.
Kort o gott, vi har världens coolaste kanin och hon är säkert så cool för att hon är lite knäpp :)
Imorgon ska vi iväg och klippa klorna på henne och det skulle inte förvåna mig om hon gillar det med. Ser framför mig hur vi har kvällsmys hon och jag, hon ligger gott i mitt knä medan jag filar hennes klor.... ;)
Funnybunny kramar till er alla ♥
Trafikfaror
Hade den fantastiska förmånen att få stå i bilkö på hemvägen idag.
Götatunneln var avstängd vilket medförde ett visst kaos i trafiken (om man nu kan kalla miljoner stillastående bilar för kaos....)
För min del innebar det en hemresa som tog en och en halv timma längre än vanligt, men det är ändå ett kärt i-landsproblem kan man ju säga.
När jag ändå är inne på trafikproblem så kommer jag även att tänka på mina resor TILL jobbet varje morgon. Jag kör på Linnégatan varje morgon och där finns ett antal övergångsställen. Som bekant för de flesta med körkort så är man numera skyldig att stanna för fotgängare vid övergångsställe, men jag kan inte minnas att jag någonstans vare sig läst eller hört att man har skyldighet att stanna för cyklande cyklister vid övergångsställen...
Detta fenomen upplever jag i stort sett varje morgon, hela Linnégatan är full av cyklister som glatt cyklar rakt ut i vägen i full fart vid övergångsställena. Det känns som en lottovinst varje gång man lyckas att inte köra på någon, för de kommer i full sula rätt ut från någon tvärgata och skulle man vara så nära övergångsstället så att man inte hinner stanna och de (ve och fasa) skulle behöva använda sin broms för att undvika en kollision så blir de vansinniga.
Jättefint att det finns många cyklister, bra för miljön och för många en motionsform som man gör utan att tänka på det liksom, men kära ni, ni måste vara mer rädda om er och se er för därute i trafiken, för jag har då inte lust att ha ditt liv på mitt samvete p g a att du trodde att du var fotgängare fast med en cykel fastsatt mellan benen....
Cykla lugnt och glöm inte cykelhjälmen <3
skön helg
Idag hade vi premiär på bakluckeloppisen :)
Vi tyckte vi hade mycket saker med oss, men när vi såg alla andra packa ur bilar som var så fulla så de knappt gick att stänga så såg det ut som vi knappt hade någonting med oss.
Våra vänner vi var där med sålde kantareller som de plockat igår, 30 liter gick åt på en timme ungefär! Snacka om skogens guld!
Vi var väldans duktiga som inte köpte med oss en endaste pinal hem så vi gick med vinst :)
Solen har ju visat sig även idag så när vi kom hem slappade jag i den underbara sommarvärmen en stund, mumma för själen ♥
Nu är det dags för lite skötaomsigtid och epilera benen och måla tånaglarna, sedan tänker jag landa i soffan med filmen vi började att titta på igår "The Raven", men jag somnade så jag får kolla vidare idag, den verkade riktigt bra.
Vi såg även filmen "Dream House" igår med Daniel Craig, en thriller som jag verkligen kan rekommendera om man gillar oförutsägbara filmer och den kategorin av filmer :)
Ha en härlig söndagkväll everyhopa ♥
Underbara lördag <3
Dagen började bra med underbar lååång sovmorgon, blev sedan väckt av kärleken som serverade frukost på sängen såhär en helt vanlig lördag mitt i livet ♥
Tog en promenad ner till torget med min fina granne och köpte en välbehövlig nagelfil av sandpapper, storshopping minsann! Har blivit rekommenderad glasfiberfil och många säger att de är bäst, men mina naglar gillar inte alls den filen. De bara delar sig och blir skittråkiga så nu har jag investerat hela 20 kr på en traditionell skitabra fil :)
Blev också lycklig över att hitta galltvål inne på Ica! Har letat efter det länge och nu hade de minsann det - slut på fläckar som inte går bort!
Efter denna fantastiska shoppingtur bjöds det på fika hos fina grannen vars hem numera blivit namngett till café Söder av undertecknad, där fick man fuffe och fiffirutor (hembakta såklart) och det var smaskens (eftersom det är lördag så får vi äta godis och annat krafs jag och min älskling).
Eftermiddagen har ägnats åt att samla ihop gamla saker som inte används i detta hem längre för att dra med till en bakluckeloppis imorgon. Inser att vi behövt ett större bagageutrymme trots en Saab-combi.... Hur mycket saker samlar man på sig egentligen?? Men men nu får vi se om det finns andra som gladeligen vill bli sambos med våra gamla avlagda prylar. Premiär för dylik aktivitet för oss - spännande!
Gillar verkligen återvinningsstuket och köper gärna begagnat i bra skick själv till en betydligt billigare peng än nyskick. Eftersom jag inte sopsorterar och jag kör bil så får jag väl se det som mitt bidrag till en liiiite bättre miljö på vår jord :)
Nu mina vänner tänker jag ta ett litet soffhäng och bara njuta av resten av denna dag ♥
Happy lördag everyhopa ♥
50 år....
Idag har jag varit och firat en av mina fina vänner som fyller 50 år. 50 år.... Fick en liten ångestattack när jag nämnde det för en kollega igår, det innebär ju att jag snart är där med.
Ja snart och snart, men om sisådär 4,5 år...
Jag har ingen noja för att bli äldre utan snarare för att livet ska ta slut... Jag vill ju vara med här för alltid ( så kanske jag inte känner om jag blir typ hundra år...;)) Men så känns det nu.
När jag frågade henne hur det kändes så sa hon att " det känns skönt, för nu har jag bara en tredjedel kvar, sedan får jag vila".
Men lilla gumman, du kanske ska dra ner på tempot lite så du kan njuta av din sista tredjedel?
"Jaja, jag kommer att få både njuta och vila när jag gått över till andra sidan"
Lite förvirrad över hennes svar så tänker jag att vi ser väldigt olika på våra liv här på jorden...
Nu är det inte så att hon är trött på livet som man kanske kan tro utan hon bara kör på i 190 knyck genom livet och har uträttat betydligt mer än vad jag med min lite mer mañanastil någonsin kommer att göra under min livstid, och då tycker inte jag att jag lever ett händelsefattigt liv på något sätt.
Så olika kan det vara och med tanke på att jag blir 50 år om sisådär 4,5 år så är det nog hög tid att gå och lägga sig nu så tant orkar upp kl 6 imorgonbitti ;)
Natti natti på er alla goingar därute <3
Mitt i sommaren
gör vi ett ryck jag och min käre sambo.
Jag har ju tidigare skrivit om att jag gjort slut med socker och snabba kolisar i början av januari.
Det var en fantastisk resa med en jämn blodsockernivå, och en förlust av 9 kilo på min kropp som låg i farozonen att inta en form av Barbapappa. Jag åt inte socker eller snabba kolisar på 6 månader och det kändes helt underbart.
Trots det så började jag äta lite godis på lördagar och det funkade bra och var faktiskt gott. Sedan kom sommaren med glassuget...Ojojoj och med det även lite kakor och annat slask... Detta har pågått sedan midsommar ungefär och typ var och varannan dag, men nej nu får det vara nog!
Att min sambo är med på detta är kul och en extra sporre. Nu vet jag ju att jag klarade det ganska enkelt måste jag säga så jag förväntar mig att det är så nu med. Frukt äter vi så jag säger inte att vi följer någon erkänd diet, vi kör vårt eget race och det känns rackarns gott att slippa känna sig uppblåst och sur i magen varje kväll :)
Sedan sist har jag även lyckats med bedriften att ta grönt kort i golf :) Skitkul! Har idag blivit medlem i golfklubben alldeles intill där vi bor så nu ska jag ha ner mitt handikapp från 54 till 36, here we go! :)
Avslutar med en liten bild på mig i golfmundering
Normal?
För en tid sedan var jag på en inspirationsdag med några av mina kollegor.
En helt fantastisk dag, med underbara föreläsare. Bl a var det en kille som var transa som föreläste och det var nog den mest intressanta person jag någonsin lyssnat på.
Han stod där och var skitsnygg i sina kvinnokläder, peruk och makeup och så himla rolig och sa så otroligt bra saker som verkligen skapade eftertanke.
Vad är normalt?
Vem är normal?
var ett par mycket intressanta frågor man fick tänka till lite på....
Jaa vad är normalt? Och vem bestämmer vad som är normalt?
Ja jag är då rakt inte normal fick jag klart för mig, men det gör inget faktiskt, för med allt det som jag fick till mig denna dagen är jag mycket stolt över att inte vara normal (vad det nu egentligen innebär) Och är det verkligen något att sträva efter?
Denna underbara människa som stod där så modigt och berättade om hela sitt liv för oss, räknas av samhället som onormal i allra högsta grad i sina tjejkläder, peruk och makeup, och som om inte det räckte så är han dessutom lyckligt gift med en kvinna, har hittat helt rätt i sitt liv och det borde väl ändå vara det som räknas?
Det som lämnar en tragisk eftertanke i det hela är att det finns så många därute i vår värld som inte vågar visa vem de egentligen är. Hur många transor, homsexuella, bisexuella, ja whatever som skiljer sig ifrån det som någon/några en gång har tagit sig friheten att bestämma är normalt, tvingar sig själva att leva ett liv som en person som de egentligen inte är...
Då känner jag mig lyckligt lottad att jag är som jag är och att jag inte behöver låtsas att jag är någon jag inte är, men jag tycker verkligen synd om dem som inte vågar visa vilka de egentligen är p g a att andra har bestämt att det inte är normalt.
Och jag gläds med och beundrar dem som tillhör den kategorin som av vissa då inte anses normala som har modet och styrkan att våga visa och stå för att de är de personer de är.
Min egen onormalitet (eget påhittat ord kanske) består inte av en avvikande sexualitet utan mer om att det är kanske inte så normalt att skilja sig två gånger, att skaffa barn med två olika män, att besitta den mängd fobier av den art som jag gör, nej vet ni vad, DET är verkligen inte normalt! Bestämmer vem....?
Kärlek till er alla onormala därute och givetvis till er normala med <3
How do I do?
Jaa det undrar jag verkligen... Efter att ha testat alla möjliga dieter mellan himmel o jord och allt har varit jobbigt, kanske står ut ett par veckor max och sedan fallit tillbaka i gamla mönster igen, innefattande cola och socker i mängder...
Men inte denna gång, än.... Det är nu 3,5 vecka sedan sockret och jag gick skilda vägar och det var bara jobbigt de första dagarna då jag hade huvudvärk och var väldigt trött. Jag har inte känt något sug överhuvudtaget på socker eller annat gottigt. Helskumt! Men vad tacksam jag är och jag må uppfattas som tjatig, men detta är stort för mig, megastort.
Nu har jag funderingar kring om jag t ex skulle ta honung i teet, skulle jag trilla dit igen då? Är jag som en nykter alkoholist? Typ sugarfree sugarjunkie? Jag vet ju inte detta och jag har inte vågat testa, för jag är såå tacksam att det gått så bra som det gjort hittills.
Någon dag kommer jag kanske att testa, men är nog inte riktigt redo för det än. Det finns ju mängder med recept på div GI gottigheter, men jag har inte testat det heller, men det kommer en dag när jag är redo att pröva på detta troligen...
Ja så jag fortsätter min osötade resa mot framtiden, med glädje och stolthet :)
Ta hand om er därute <3
Men inte denna gång, än.... Det är nu 3,5 vecka sedan sockret och jag gick skilda vägar och det var bara jobbigt de första dagarna då jag hade huvudvärk och var väldigt trött. Jag har inte känt något sug överhuvudtaget på socker eller annat gottigt. Helskumt! Men vad tacksam jag är och jag må uppfattas som tjatig, men detta är stort för mig, megastort.
Nu har jag funderingar kring om jag t ex skulle ta honung i teet, skulle jag trilla dit igen då? Är jag som en nykter alkoholist? Typ sugarfree sugarjunkie? Jag vet ju inte detta och jag har inte vågat testa, för jag är såå tacksam att det gått så bra som det gjort hittills.
Någon dag kommer jag kanske att testa, men är nog inte riktigt redo för det än. Det finns ju mängder med recept på div GI gottigheter, men jag har inte testat det heller, men det kommer en dag när jag är redo att pröva på detta troligen...
Ja så jag fortsätter min osötade resa mot framtiden, med glädje och stolthet :)
Ta hand om er därute <3
Happy day
Japp, idag hände det! Jag fick besked att jag börjar mitt nya jobb som receptionist den 1 mars! Underbart, spännande, skitkul och jaa superlativen haglar i känslorna kring detta :)
Inte nog med det. Jag var även iväg till Vårdcentralen idag för att kolla min hals som har gjort ont sedan i torsdags. Tänkte att det kunde vara en liten halsfluss som byggt bo och då kan man ju få lite piller så den motas bort ganska omgående. Jag var nog med om det lustigaste läkarbesöket jag har upplevt ever...
Handskakning och presentation. Dr: Vad har din man gjort eftersom du har ont i halsen?
Där undrar jag lite förvirrat vad han menar herr Dr... Dr: ja han måste ha gjort många dumma saker eftersom du behövt gapa på honom så du fått ont i halsen, hahahaha!
Ok, mina tankar gick ju åt ett helt annat håll vid den frågan....;)
Herr Doktor tittar i hals, öron, lyssnar på lungor osv, ingen halsfluss konstateras, endast virus.
Dr: Jag kan skriva ut cocciliana mot hostan.
Jag: Nej tack jag vill inte ha cocciliana.
Dr: Va?? Varför??
Jag: Det är morfin i den, jag vill inte ha morfin.
Dr: Va? Vad är det för fel på att bli lite hög??, hahahaha!
Jag: det tar sån tid att landa, jag kan väl ta Bisolvon?
Dr: Jaja, hahaha, du kan ta Bisolvon. Då denne Herr Dr är av annan härkomst än jag själv så låter det där sista typ som ur Lady o Lufsen på julafton, "hunden pratar med mig, mama Mia".
Jag: Hur är det med smittorisken? Smittar jag andra nu? (viktig fråga eftersom jag suttit härinne i en vecka och börjar få sällisabstinens)
Dr: ja du smittar så länge du har symptom...
Jag: Ok då får jag hålla mig hemma tills jag är symptomfri då?
Dr: Nej du får inte kyssa dem du träffar bara!
Jag: Va?? Shit det blir ju knepigt....;) Men då kan jag alltså fika med någon utan fara för den andres liv?
Dr: Ja men bara om du låter bli att kyssas eller dricker ur samma mugg, hahaha:)
Jaa det var mitt första läkarbesök på min nya Vårdcentral, och eftersom det var över förväntan underhållande så lär jag komma tillbaka om behov finnes, för hellre en lite halvtokig kul Dr än en streber som knappt går att prata med!
OCH jag fick en efterlängtad alldeles underbar fuffestund med min fina vän som jag inte träffat på flera år, dock utan kyssar och med varsin kaffemugg ;)
Inte nog med det. Jag var även iväg till Vårdcentralen idag för att kolla min hals som har gjort ont sedan i torsdags. Tänkte att det kunde vara en liten halsfluss som byggt bo och då kan man ju få lite piller så den motas bort ganska omgående. Jag var nog med om det lustigaste läkarbesöket jag har upplevt ever...
Handskakning och presentation. Dr: Vad har din man gjort eftersom du har ont i halsen?
Där undrar jag lite förvirrat vad han menar herr Dr... Dr: ja han måste ha gjort många dumma saker eftersom du behövt gapa på honom så du fått ont i halsen, hahahaha!
Ok, mina tankar gick ju åt ett helt annat håll vid den frågan....;)
Herr Doktor tittar i hals, öron, lyssnar på lungor osv, ingen halsfluss konstateras, endast virus.
Dr: Jag kan skriva ut cocciliana mot hostan.
Jag: Nej tack jag vill inte ha cocciliana.
Dr: Va?? Varför??
Jag: Det är morfin i den, jag vill inte ha morfin.
Dr: Va? Vad är det för fel på att bli lite hög??, hahahaha!
Jag: det tar sån tid att landa, jag kan väl ta Bisolvon?
Dr: Jaja, hahaha, du kan ta Bisolvon. Då denne Herr Dr är av annan härkomst än jag själv så låter det där sista typ som ur Lady o Lufsen på julafton, "hunden pratar med mig, mama Mia".
Jag: Hur är det med smittorisken? Smittar jag andra nu? (viktig fråga eftersom jag suttit härinne i en vecka och börjar få sällisabstinens)
Dr: ja du smittar så länge du har symptom...
Jag: Ok då får jag hålla mig hemma tills jag är symptomfri då?
Dr: Nej du får inte kyssa dem du träffar bara!
Jag: Va?? Shit det blir ju knepigt....;) Men då kan jag alltså fika med någon utan fara för den andres liv?
Dr: Ja men bara om du låter bli att kyssas eller dricker ur samma mugg, hahaha:)
Jaa det var mitt första läkarbesök på min nya Vårdcentral, och eftersom det var över förväntan underhållande så lär jag komma tillbaka om behov finnes, för hellre en lite halvtokig kul Dr än en streber som knappt går att prata med!
OCH jag fick en efterlängtad alldeles underbar fuffestund med min fina vän som jag inte träffat på flera år, dock utan kyssar och med varsin kaffemugg ;)
Vem har facit?
Ibland händer det i livet att man har konflikter med sina vänner. Det hör väl livet till kan man säga. Det som då är intressant är huruvida vem har rätt och vem har fel? Det enkla svaret på den frågan skulle jag nog vilja påstå är ingen, eller båda om man vill se det så.
En konflikt uppstår väl oftast när minst två personer tycker olika om samma sak. Det man tycker grundar sig oftast på egna erfarenheter, sinnesstämning, värderingar mm.
Det handlar inte helt sällan om sändare och mottagare, dvs jag säger en sak till x, för mig är det solklart vad jag menar, men x har en lite dålig dag, eller har en helt annan värdering i ämnet och tar emot min kommentar på ett helt annat sätt än jag menade. Pang! Där uppstod en konflikt.
Man kan också hamna i en meningsskiljaktighet som man försöker att lösa tillsammans men man hittar inte lösningen kanske p g a att man inte har samma värderingar eller samma erfarenhet. Hur gör man då?
Man kan konstatera tillsammans att det här kommer vi ingen vart med, du tycker si och jag tycker så, men skitsamma, vi lämnar det. Eller så kan man hamna i den känslan att man orkar inte tjafsa mer och man lämnar helt enkelt hela vänskapen därhän.
Det sistnämnda hände mig för några år sedan och jag har saknat den vännen mycket.
Nu var det någon däruppe som tyckte att det skulle åtgärdas, för helt plötsligt en dag möts våra vägar och vi pratar med varann för första gången på flera år. Kontakten knyts ihop igen och man vädrar lite om den gamla konflikten, men bara lite, mest hur kul det känns nu när man hittat varann igen. Det är en fantastisk känsla och jag är så tacksam för att "någon", som jag gärna kallar för universum, såg till att det blev såhär.
Vad jag vill ha sagt med detta är att det kanske är så att man inte kan döma i konflikter, för allt handlar om vad som känns rätt eller fel för varje individ... Men visst är vi skapta på det viset att vi gärna vill ha stöd för vår egen uppfattning i en konflikt...;)
Detta är givetvis mina egna simpla tankar som jag tar mig friheten att plita ner här, bara för att jag kan :)
Kram på er därute <3
En konflikt uppstår väl oftast när minst två personer tycker olika om samma sak. Det man tycker grundar sig oftast på egna erfarenheter, sinnesstämning, värderingar mm.
Det handlar inte helt sällan om sändare och mottagare, dvs jag säger en sak till x, för mig är det solklart vad jag menar, men x har en lite dålig dag, eller har en helt annan värdering i ämnet och tar emot min kommentar på ett helt annat sätt än jag menade. Pang! Där uppstod en konflikt.
Man kan också hamna i en meningsskiljaktighet som man försöker att lösa tillsammans men man hittar inte lösningen kanske p g a att man inte har samma värderingar eller samma erfarenhet. Hur gör man då?
Man kan konstatera tillsammans att det här kommer vi ingen vart med, du tycker si och jag tycker så, men skitsamma, vi lämnar det. Eller så kan man hamna i den känslan att man orkar inte tjafsa mer och man lämnar helt enkelt hela vänskapen därhän.
Det sistnämnda hände mig för några år sedan och jag har saknat den vännen mycket.
Nu var det någon däruppe som tyckte att det skulle åtgärdas, för helt plötsligt en dag möts våra vägar och vi pratar med varann för första gången på flera år. Kontakten knyts ihop igen och man vädrar lite om den gamla konflikten, men bara lite, mest hur kul det känns nu när man hittat varann igen. Det är en fantastisk känsla och jag är så tacksam för att "någon", som jag gärna kallar för universum, såg till att det blev såhär.
Vad jag vill ha sagt med detta är att det kanske är så att man inte kan döma i konflikter, för allt handlar om vad som känns rätt eller fel för varje individ... Men visst är vi skapta på det viset att vi gärna vill ha stöd för vår egen uppfattning i en konflikt...;)
Detta är givetvis mina egna simpla tankar som jag tar mig friheten att plita ner här, bara för att jag kan :)
Kram på er därute <3
underbart men något förvirrande
Att gå ifrån att vara värsta sugarjunkien till att inte äta socker eller snabba kolisar över huvudtaget är en märklig omställning....
Detta godisfrossandet är ju liksom en del av ens identitet, så det känns märkligt när man inte känner igen sitt eget beteende...
Var och fikade hos en granne idag och hon tog fram en ny sorts kakor som var som typ Marylandcookies fast de hade hottats upp med en smarrig chokladfyllning inuti. Mitt gamla jag hade ju gladeligen slängt sig förtjust över paketet och smaskat i sig dessa gottigheter kompat av något slags välljud som förstärker en ev åskådares tanke att det där var nog gott. Ja så hade mitt gamla jag gjort, men mitt nya sockerfria jag utan tillstymmelse till sötsug (än....) säger nej tack utan att det ens är ett överläggande mellan den braiga och dåliga sidan, som "jamen nu har du vart duktig i två veckor, visst är du värd en liten gottig kaka" vs "neeej, jag ska banne mig hålla ut, skitjobbigt är det och dreglar gör jag, men jag ska inte ge mig".
Jag blir ju helt förvirrad! Visst, det är jättebra o positivt och alldeles fantastiskt, MEN jag känner ju inte igen mig själv, för så invant är mitt trogna förhållande till sockerdrogen. Därmed inte sagt att jag inte är oändligt tacksam över att det har gått så lätt hittills och att jag har hamnat där jag är så snabbt, för jag är grymt tacksam för detta.
Ja jag är lite uppochner, men det är en posititv uppochnerkänsla, men icke mindre förvirrande och då undrar jag hur lång tid det kommer att ta innan man inte förstummas av sig själv längre utan detta är det självklara och det mina vänner, det återstår att se, för vem vet?
Kram på er därute <3
Detta godisfrossandet är ju liksom en del av ens identitet, så det känns märkligt när man inte känner igen sitt eget beteende...
Var och fikade hos en granne idag och hon tog fram en ny sorts kakor som var som typ Marylandcookies fast de hade hottats upp med en smarrig chokladfyllning inuti. Mitt gamla jag hade ju gladeligen slängt sig förtjust över paketet och smaskat i sig dessa gottigheter kompat av något slags välljud som förstärker en ev åskådares tanke att det där var nog gott. Ja så hade mitt gamla jag gjort, men mitt nya sockerfria jag utan tillstymmelse till sötsug (än....) säger nej tack utan att det ens är ett överläggande mellan den braiga och dåliga sidan, som "jamen nu har du vart duktig i två veckor, visst är du värd en liten gottig kaka" vs "neeej, jag ska banne mig hålla ut, skitjobbigt är det och dreglar gör jag, men jag ska inte ge mig".
Jag blir ju helt förvirrad! Visst, det är jättebra o positivt och alldeles fantastiskt, MEN jag känner ju inte igen mig själv, för så invant är mitt trogna förhållande till sockerdrogen. Därmed inte sagt att jag inte är oändligt tacksam över att det har gått så lätt hittills och att jag har hamnat där jag är så snabbt, för jag är grymt tacksam för detta.
Ja jag är lite uppochner, men det är en posititv uppochnerkänsla, men icke mindre förvirrande och då undrar jag hur lång tid det kommer att ta innan man inte förstummas av sig själv längre utan detta är det självklara och det mina vänner, det återstår att se, för vem vet?
Kram på er därute <3
ju värre det smakar...
...desto nyttigare är det. Ja så är det ju ofta, att det som inte tilltalar våra smaklökar är desto bättre för vårt välmående.
Det blev jag varse i går när jag lyckats bli av med febern som helt oinbjuden och dessutom ovälkommen slog sig helt obekymrat ner i min kropp, den bjöd dessutom med sig en lika ovälkommen gäst till - förkylning.
För att lyckas mota bort även den sistnämnda gästen tänkte jag testa ett nytt knep, att bränna ut de ovälkomna baskeluskerna. Eftersom jag inte är svärdslukerska och då inte kan använda mig av den metoden så testade jag ingefära. Jojagtackarjag! Rackarns bananer vad det brände! Men jag gav mig inte utan sippade någon dl då och då under dagen och när kvällen kom: Simsalabim! Jag mådde såå mycket bättre, det enda som finns kvar av besökarna är lite täta luftrör, vilket jag alltid får stå ut med ett tag efter den kategorin av besökare.
Så jag tror bestämt att det är så att ju värre du utsätter smaklökarna dess bättre mår du på sikt.
Jag måste också passa på att slå mig själv lite för bröstet och än en gång uttrycka min stolthet över mig själv, nu har jag varit helt sockerfri i två veckor!!!! Och det känns inte ens jobbigt?!
Jag tror att hela hemligheten för mig ligger i att denna gången gjorde jag det inte för att tappa kilon, utan för att må bättre, slippa mitt sockerberoende och ihop med det slippa en blodsockerbergodalbana. Att jag sedan har tappat ett par kilo på dessa två veckor och att jag har en mage som minskat i storlek radikalt och jag känner mig inte det minsta uppblåst, det är riktigt stora bonusar på vägen. Helt underbart!
Kramar på er alla fina <3
Det blev jag varse i går när jag lyckats bli av med febern som helt oinbjuden och dessutom ovälkommen slog sig helt obekymrat ner i min kropp, den bjöd dessutom med sig en lika ovälkommen gäst till - förkylning.
För att lyckas mota bort även den sistnämnda gästen tänkte jag testa ett nytt knep, att bränna ut de ovälkomna baskeluskerna. Eftersom jag inte är svärdslukerska och då inte kan använda mig av den metoden så testade jag ingefära. Jojagtackarjag! Rackarns bananer vad det brände! Men jag gav mig inte utan sippade någon dl då och då under dagen och när kvällen kom: Simsalabim! Jag mådde såå mycket bättre, det enda som finns kvar av besökarna är lite täta luftrör, vilket jag alltid får stå ut med ett tag efter den kategorin av besökare.
Så jag tror bestämt att det är så att ju värre du utsätter smaklökarna dess bättre mår du på sikt.
Jag måste också passa på att slå mig själv lite för bröstet och än en gång uttrycka min stolthet över mig själv, nu har jag varit helt sockerfri i två veckor!!!! Och det känns inte ens jobbigt?!
Jag tror att hela hemligheten för mig ligger i att denna gången gjorde jag det inte för att tappa kilon, utan för att må bättre, slippa mitt sockerberoende och ihop med det slippa en blodsockerbergodalbana. Att jag sedan har tappat ett par kilo på dessa två veckor och att jag har en mage som minskat i storlek radikalt och jag känner mig inte det minsta uppblåst, det är riktigt stora bonusar på vägen. Helt underbart!
Kramar på er alla fina <3
En alldeles ovanlig torsdag
Idag startade jag min dag med en ordentlig sovmorgon och skuttade sedan upp och fixade mig snabbt för att hinna ta en brunch med finaste tjejerna på café Tant Rut här på torget. Vilken härlig start på dagen, texmexsallad och underbart sällis toppat med grymt gott fuffe :)
Efter det åkte jag och hämtade mitt lilla troll och så åkte vi in till stan för hon skulle gå på bio med sin gudmor.
Eftersom det var deras grej så följde jag inte med in och såg filmen utan jag tog mig en fuffe till i det fantastiskt mysiga fiket som ligger inne i Bergakungen.
Där satt jag i nästan två timmar och roade mig med att bara titta på folk. Det är något av det roligaste jag vet att bara kolla in alla som går förbi, kolla in vad de gör, vad de har på sig, jaa helknäppt kanske men jag vet att jag inte är ensam om att vara road av denna studie.
Innan vi åkte hem roade vi oss kungligt inne på toan, det fanns nämligen en toalett med både en pytteliten toastol och en normalstor toastol inne i samma toalettrum, den valde trollet att vi skulle använda för uträttande av våra behov efter fuffe o dricka. Det var en annorlunda upplevelse att sitta där på rad och typ kissa ikapp, men lite roligt var det allt tyckte vi, särskilt min förtjust fnissande lilla trollunge :)
Jag har upptäckt att det faktiskt går utmärkt att använda sig av McDonalds utbud även när man kör kolhydratsfattig kost, två cheeseburgare fick hänga med hem, brödet kasserade jag, strimlade vitkål och rörde ihop en kall sås på gräddfil, dijonsenap lite majjo och kryddor, fix o färdigt på 5 min och faktiskt jättegott.
Är fortfarande stolt över att jag ännu inte ätit vare sig socker eller snabba kolisar, ännu mer stolt kommer jag vara när jag kommit igång ordentligt med träningen också :)
Kram på er <3
the Dark side
Chokladälskare som jag är så är jag mycket tacksam för att det finns alternativ till schweizernöt och mjölkchoklad när man försöker avgifta sig från sockerberoendet, nämligen riktigt mörk choklad....
Jag tror att jag utan minsta lilla överdrift kan kalla den mörka chokladen för min räddare i nöden, för hade inte den funnits hade jag troligen aldrig klarat mina 10 senaste dagar utan socker och snabba kolisar.
Höjdpunkten på dagen är när jag, gärna med sällis, får ta min goa fuffe med en bit av denna lifesaver, den ger mig njutning och jag känner mig helt nöjd, inte sötsugen det minsta, lovely...
Testade att göra egen coleslaw igår och den blev så rackarns god så jag körde en repris idag igen, lika gott idag.
Så då kan jag bocka av ytterligare en sockerfri dag i almanackan och har dessutom skrämt bort 1,5 kilo kroppsvikt sedan i måndags, vilken bonus!
Faktum är att det inte är kilolossningen som känns viktig denna gången, utan mitt välbefinnande, och jag ser viktminuset som en bonus och det känns annorlunda och riktigt nice.
So folks, I have turned to the Dark side in the chocolateworld...
Kramar till er <3
Jag tror att jag utan minsta lilla överdrift kan kalla den mörka chokladen för min räddare i nöden, för hade inte den funnits hade jag troligen aldrig klarat mina 10 senaste dagar utan socker och snabba kolisar.
Höjdpunkten på dagen är när jag, gärna med sällis, får ta min goa fuffe med en bit av denna lifesaver, den ger mig njutning och jag känner mig helt nöjd, inte sötsugen det minsta, lovely...
Testade att göra egen coleslaw igår och den blev så rackarns god så jag körde en repris idag igen, lika gott idag.
Så då kan jag bocka av ytterligare en sockerfri dag i almanackan och har dessutom skrämt bort 1,5 kilo kroppsvikt sedan i måndags, vilken bonus!
Faktum är att det inte är kilolossningen som känns viktig denna gången, utan mitt välbefinnande, och jag ser viktminuset som en bonus och det känns annorlunda och riktigt nice.
So folks, I have turned to the Dark side in the chocolateworld...
Kramar till er <3
Socker? Nej tack, men en spott i näven, en treo och ett par nya dojor tack!
Idag fick jag en inte så rolig överraskning, vill inte gå in på här vad det handlade om för jag vill inte hänga ut någon/några, men jag kan summera det hela med att jag känner mig rejält lurad, lite arg och väldigt besviken.
När man då är en sugarjunkie som jag varit tills helt nyligen (läs en vecka tillbaka) så är det väldigt lätt att falla in i sockerfällan igen, för någonstans kommer gärna en tanke att " jag kan ju unna mig lite gottis bara idag för jag är värd det nu när jag känner mig så här" , men se den tanken kom aldrig!
Ni som själva är som jag fattar nog precis vad jag talar om så jag känner mig otroligt glad över att den tanken och känslan uteblev, helt otroligt faktiskt.
Jag har dessutom utsatt mig för frestelse, jag var inbjuden till en granne på Tupperwarepartaj och då hör det ju till med riktig gofika, ju smaskigare dess bättre. Inget undantag ikväll, vår värdinna hade kvällen till ära bakat fantastiskt fina semlor och med tanke på de andra gästernas njutningsfulla läten medan de mumsade i sig dessa tilltalande skapelser så var de uppenbarligen dessutom väldigt goda.
Jag tog en fuffe och var helt nöjd med det, och det mina vänner, det kändes som en stor seger:) Jag var inte det minsta lockad att smaka på dessa sockerstinna bakverk.
Maya vs Socker: 1-0! YES!! Nu snackar vi en riktig högoddsare för själv hade jag inte satt ens en femtioöring (om de funnits kvar) på det otippade resultatet för en vecka sedan.
Jag hoppas att ni har överseende med att jag är grymt stolt över mig själv och det tänker jag fortsätta att vara så länge jag står som segrare i min kamp mot sockret.
För att knyta an till dagens rubrik så vill jag summera med mitt favvouttryck när man råkar ut för liknande händelser som den jag nämnde i början av inlägget: Det är bara att spotta i nävarna, ta en treo och gå vidare!
Tack för idag och var rädda om er därute <3
När man då är en sugarjunkie som jag varit tills helt nyligen (läs en vecka tillbaka) så är det väldigt lätt att falla in i sockerfällan igen, för någonstans kommer gärna en tanke att " jag kan ju unna mig lite gottis bara idag för jag är värd det nu när jag känner mig så här" , men se den tanken kom aldrig!
Ni som själva är som jag fattar nog precis vad jag talar om så jag känner mig otroligt glad över att den tanken och känslan uteblev, helt otroligt faktiskt.
Jag har dessutom utsatt mig för frestelse, jag var inbjuden till en granne på Tupperwarepartaj och då hör det ju till med riktig gofika, ju smaskigare dess bättre. Inget undantag ikväll, vår värdinna hade kvällen till ära bakat fantastiskt fina semlor och med tanke på de andra gästernas njutningsfulla läten medan de mumsade i sig dessa tilltalande skapelser så var de uppenbarligen dessutom väldigt goda.
Jag tog en fuffe och var helt nöjd med det, och det mina vänner, det kändes som en stor seger:) Jag var inte det minsta lockad att smaka på dessa sockerstinna bakverk.
Maya vs Socker: 1-0! YES!! Nu snackar vi en riktig högoddsare för själv hade jag inte satt ens en femtioöring (om de funnits kvar) på det otippade resultatet för en vecka sedan.
Jag hoppas att ni har överseende med att jag är grymt stolt över mig själv och det tänker jag fortsätta att vara så länge jag står som segrare i min kamp mot sockret.
För att knyta an till dagens rubrik så vill jag summera med mitt favvouttryck när man råkar ut för liknande händelser som den jag nämnde i början av inlägget: Det är bara att spotta i nävarna, ta en treo och gå vidare!
Tack för idag och var rädda om er därute <3
